Något jag saknade direkt när jag började använda Spotify var stöd för att ”scrobbla” (automatiskt ladda upp information på Last.fm om vad jag lyssnade på för tillfället). Det löste jag tidigare med att använda det lilla programmet ”Scrobblify” som skötte den funktionen. Det programmet var dock lite småknöligt att använda och ville inte fungera alls ifall man hade Windows Live Messenger igång. Men i den senaste versionen av Spotify så finns alltså denna funktion inbyggd! Bra jobbat Spotify! <3

• Spotify scrobbles

P.S.: Jo, jag har några invites till Spotify över… Men vi får se vad jag gör med dom… Keep your eyes posted!

Andra bloggar om: spotify, lastfm, audioscrobbler, scrobbla, scrobblify

Ja, det är klart att vi vill ha kul!

Idag var jag på Nöjesupplysningen 118110 och fick en introduktion till vad det är jag ska göra där om dagarna framöver. Det är ett trevligt ställe med trevligt folk och arbetsuppgifterna passar mig ju verkligen som handen i handsken. Tyvärr känner jag ju av att det varit katter i lokalen, tyvärr ligger ju sådant kvar hur länge som helst. Men jag hoppas ändå på att det ska lösa sig för det vore trist om jag inte skulle kunna vara kvar där pga en sådan dum sak.

Jag besvarade just en ”utmaning” jag fick från Erika på Facebook som jag klistrar in här i bloggen också eftersom det ju går lika bra att göra den i sin blogg som via ”anteckningar” på Facebook.

Tänk om jag kunde få tummen ur och se till att blogga lite oftare som jag ju tänkt och att se till att uppgradera till WordPress 2.7. (Jaaaa, jag veeeet, jag hatar också folk som skriver att dom bloggar oftare i sina bloggar! ) Det skulle verkligen behövas. Den här WP-installationen håller på att falla i bitar! Men det blir en annan dag! Nu ska jag gå och leta lite mer Goldclover i Howling Fjord så att Tuna kan göra en Mercurial Alchemist Stone. Och så har ju Feast of Winter Veil startat också förstås…

Här kommer ”utmaningen” förresten:

1. Put Your music player on Shuffle…. windows media player, ipod, itunes…etc
2. For each question, press the next button to get your answer.
3. You must write down the name of the song no matter how silly it sounds!
4. Put any comments in brackets after the song name.
5. Tag at least 10 friends.
6. Anyone tagged has to do the same, because fun pointlessness spreads like a virus (and none of us really want to do our work).

If someone says, “Are you okay?” you say?
Divine (Danger Remix) – Sébastien Tellier (Jasså? Så pass bra? Okej för dagen kanske?)

How would you describe yourself?
Columbus (Krister Linder Remix) – Kent (Hm, ja. En utforskare eller sökare är jag nog.. kanske?)

What do you like in a guy/girl?
MMMbop (Live) – Hanson (Haha, jaa…? )

How do you feel today?
Tomorrow Is Today – Marit Bergman (Åhå. Så det innebär att morgondagen blir bra också.. eller hur ska man tolka det där?)

What is your life’s purpose?
Fade To Kent (Morten Troest Bootleg) – Kent vs. Visage (Ojdå…? :O)

What is your motto?
Die Another Day (Mike Danavan & Idaho’s Icecube Club Mix) – Madonna (Är det inte allas motto? )

What do your friends think of you?
Sweatbead – Marit Bergman (Ja, fan. Det är sällan det inte finns några svettpärlor i mitt ansikte )

What do you think of your parents?
No Party – Marit Bergman (Hehe… Njä, party är väl det inte det första jag sammankopplar med dem. )

What do you think about very often?
Xoris Kardia (The Blowers Daughter) – Sakis Rouvas (Ojdå, det var värst… Jag som inte ens vet vem fan hon är! :O)

What is 2 + 2?
Show Me a Mountain – Charlotte Perrelli (Eh, jasså?)

What do you think of your best friend?
Utan Dina Andetag – Kent (Ojdå… lite cheesy… men visst. )

What do you think of the person you like?
I Comes Before U (Ben Morris Remix) – Le Sport (Haha… Okejdå… jag VEEET att jag är jäkligt egocentrerad… )

What is your life story?
Jag Ljuger Så Bra – Linda Bengtzing (Nja, BRA vet jag inte… men…. annars så… )

What do you want to be when you grow up?
Open Door (DJ Slow Remix) – BWO (Jo, det är nog en öppen fråga…)

What do you think of when you see the person you like?
Hey Boy – Torgny Melins (Ha ha.. ja.. PRECIS! )

What will you dance to at your wedding?
Don’t Touch Me While I’m Sleeping – Kelly Osbourne (Ha ha.. Ja, om jag någon gång skulle gå med på ett skenäktenskap så… Hands off biatch! >:P)

What will they play at your funeral?
Who’s That Girl – Robyn (Oh, ja… det lär man nog undra…)

What is your hobby/interest?
Ängeln I Rummet – Eva Dahlgren (Jaså? Mja… jag är skeptisk… men… if you say so.)

What is your biggest fear?
Don’t You Know (Soundcruisers’ Radio Edit) – United DJ’s vs. Pandora (Nej, vet du inte det?! Iofs så vet jag inte heller det tror jag…)

What is your biggest secret?
Max 500 – Kent (Ojdå…? Verkligen?)

What do you think of your friends?
Rippin Kittin (Ellen Allien Remix) – Golden Boy With Miss Kittin (Yes, you rock! Let’s go out and kill tonight!!!)

What will you post this as?
Hey Now (Girls Just Want To Have Fun) – Cyndi Lauper (Ja!)

Andra bloggar om: musik, utmaningar, kul, memes, facebook, 118110, nöjesupplysningen, worldofwarcraft, wow

Jag har ju som de flesta av er vet varit sjukskriven en längre tid. I somras var jag med om en utredning på ett företag som heter KFG. Den bestod av en vecka då man fick prata med psykolog, psykiater, socionom, arbetsterapeut och sjukgymnast. Detta följdes av två veckors arbetsträning. Eftersom det var mitt i sommaren och relativt kort varsel så var det lite svårt att hitta något lämpligt ställe att arbetsträna på så jag hamnade till sist på ett av KFGs kontor. Utredningen ledde hursomhelst till att man tycker att jag kan börja arbeta till 20% ett år framåt. Men först kan det ju vara bra att ha ett arbete att gå til öht.

Med detta ska jag få hjälp av något av flera företag som jag fått broschyrer ifrån. Till imorgon ska jag ha bestämt mig. Men hur ska man veta vad som är bäst av följande:

• Arbetslivsresurs
• Work for you
• AcadeMedia
• Mobility
• Jensen Education
• Reventum

Alla tycks ju erbjuda i stort sett samma ”tjänster”. Nästan alla nämner ”personlig coach” och att det är man själv som står i centrum (nähä? ). Dessutom så hade dom alla kontor antingen centralt inne i stan eller vid Liljeholmen (förutom ett som hade kontor åt HELENELUND-hållet!) så att välja efter läge var ju inte heller något man kunde använda för att förenkla urvalsprocessen.

Det är väl fint av Försäkringskassan att låta folk välja själva vilket företag dom vill ha hjälp av men i mitt fall känner jag mig nästan lite stressad av att behöva välja. Man vill ju välja det bästa… Men tänk om man väljer helt fel. Etc, mm, osv…
Men, ja.. egentligen är det väl bara att blunda och peka och sedan ringa och meddela valet imorgon. Jag tror det lutar åt AcadeMedia faktiskt. Dom ligger bra till (Liljeholmen) och avslutningen på deras produktblad ljöd ”Vågar du missa denna chans?”. Det tror jag inte att jag gör, nej…

Andra bloggar om: sjukskrivning, rehabilitering, val, kval

Hej hej Monika…

Idag var jag över till en ANNAN förort för att fika lite med Erika. Hon bakade scones och äppelsockerkaka. Hade jag inte sett att det var Erika som satte in sconesen i ugnen hade jag kunnat tro att dom var bakade av någon frikyrklig person. Mycket goda med andra ord. Äppelsockerkakan var inte dum den heller, lite mycket socker bara för min smak… (yeah, riiiiight…)

Men, ja, det var ju inte det jag skulle skriva om. Det viktiga var ju att medan jag och Erika höll på och skvallrade, fnissade och lyssnade på bögdisco som bäst så kom MONICA hem! THE MONICA, liksom! Denna dam som man hört så MYCKET om, men aldrig träffat innan. Hon var dessutom inte ensam utan hade med sig sitt EX! Ja, honom hade man ju också hört talas om. Han tittade in på Erikas rum och hejade. Jag vågade INTE gå ut och hälsa på Monica, utan satt och tryckte på Erikas rum. Jag började få tvångstankar om att vråla ut ”Heeej heeej Monika… Hej på dig Monika!” men lät förstås bli. I spegeln såg jag Monica gå förbi två gånger och hon såg faktiskt inte RIKTIGT ut som jag tänkt mig. Fast å andra sidan så hade jag ju inbillat mig att hon var polska, men det berodde ju på att jag gick efter hennes efternamn. Erika berättade dock att hon ju inte VAR polsk utan hon hade bara varit gift med en ungrare. Hursomhelst så gick tiden och jag började ju känna att det var dags att börja på refrängen… och den går ju ”Hej hej Monika…”! Erika började bli hungrig och gick ut i köket för att fixa mat. Då passade jag på att börja dra mig mot dörren. Tyvärr är man ju tvungen att gå förbi Monicas rum och där satt hon och hennes ex i soffan och tittade på TV. Jag blev ju förstås tvungen att hälsa men fick verkligen bita mig i tungan för att inte lägga  till ”Monika” efter mitt ”hej hej”.

Mooonika
Hej Hej Monika
Hej på dig Emilia
Hej Monika
Hej på dig Monika
Hej Monika
Hej på dig Monika
Hej Monika
Hej på dig Monika

Kalla blickar, kalla kårar
och du var bara 14 vårar
ta min hand och visa mig vägen
Jag är din i alla lägen

Hej Hej Monika
Hej på dig Monika
Hej Monika
Hej på dig Monika
Hej Monika
Hej på dig Monika
Hej Monika
Hej på dig Monika

Känns som vår kärlek kom på sne från början
Precis som lutande tornet i Pisa
tornet står där än idag
och här står du och här står jag

Hej Hej Monika
Hej på dig Monika
Hej Monika
Hej på dig Monika
Hej Monika
Hej på dig Monika
Hej Monika
Hej på dig Monika

Hej! hej! hej! Monika
Hej! hej! hej! Monika
Hej! hej! hej! Monika
Hej! hej! hej! Monika

Mooonika
Hej Hej Monika
Hej på dig Monika
Hej Monika
Hej på dig Monika
Hej Monika
Hej på dig Monika
Hej Monika
Hej på dig Monika

Hej Hej Monika
Hej på dig Monika
Hej Monika
Hej på dig Monika
Hej Monika
Hej på dig Monika
Hej Monika
Hej på dig Monika

Hej hej Monika
Hej hej Monika
Hej hej Monika
Hej Monika
Hej Monika
Hej Monikaa

Andra bloggar om: monica, monika

Idag kom Sara hem från Kanada. Nina, Eva och jag åkte ut till Arlanda för att träffa henne, och hålla henne sällskap tills det var dags för henne att åka vidare hem till Sundsvall. Jag var som vanligt SEN, men lyckades ändå åtminstone tajma min sena ankomst rätt precis till när Sara anlände. Tyvärr fick ju dock stackars Eva vänta själv innan vi andra dök upp.

När vi alla väl var samlade gick vi runt och kollade på restaurangutbudet…men efter mycket om och men så var det nära att vi hamnade på McDonalds! Nu blev det inte riktigt så… Vi hamnade på en restaurang intill där Eva och jag tog varsin pizza och Nina någon kycklingrätt. Sara hittade inget som passade henne i menyn så hon skippade att äta där. Såhär efteråt så tycker jag nog att hon gjorde rätt. Jag beställde en Bussola som inte var någon höjdare direkt, men tja den gick ner eftersom det ju var min frukost/lunch/middag… Tror Eva var rätt nöjd med sin Marinara… även om hon nog skulle skippat den glutenchocken. :/ Nina gjorde förmodligen det bästa valet… även om hon inte fick pommes till kycklingen som hon bett om utan fick nöja sig med ris. Sara stillade hungern med ”lösviktsmat” från 7-Eleven (var det nudlar eller köttbullar, Sara? ) och senare en kycklingburgare.

Om själva middagen inte var HELT lyckad så tog vi igen det lite med att äta glass på ett annat ställe. Underbara bananasplits och jordgubbsparadis blev det… trots att tjejen på caféet sa att hon inte gjort sådana förut.

Timmarna på Arlanda gick väldigt fort känns det som. Vi hade ju en del att prata om. Som vanligt skrattades det ju en del åt galningarna i våra liv och vi uppdaterade Sara om en hel del detaljer… Till sist blev Sara så trött på allt prat om vissa personer att hon var tvungen att gå och köpa sig en kaffe… Ändå skrapade vi ju bara på ytan.

Jag upptäckte att även Eva bloggat om vår dag på Arlanda. Med samma rubrik som jag satt innan jag såg hennes inlägg. Men jag tänker nog behålla rubriken ändå.

Fler bilder:

• Flickr: Archive of Nico.se’s photostream: Taken on 28th August 2008

Andra bloggar om: arlanda, pizza, mcdonalds, galningar

Ja, det kanske är dags att man börjar blogga lite igen. Ja, egentligen har jag ju inte slutat med det HELT. Det har blivit lite anteckningar på Facebook och lite mikrobloggande på Twitter/Jaiku samt lite testande av Brightkite. Dessutom har jag hela tiden LÄST massor med bloggar, även om jag alltför sällan KOMMENTERAR i dem. Det borde jag göra lite mer känner jag. Dessutom så ja, man kanske skulle ta itu med den gamla, styvmoderligt behandlade bloggen igen ändå. Jag håller på och mixtra lite i bakgrunden med den. Ny version av WordPress, ny design och lite sånt där… Vi får se vad det blir av det hela.

Apropå Brightkite förresten. Det har varit lite småkul att testa det, fast sådär jättestor användning har den tjänsten inte för mig i dagsläget. Jag har provat den ett tag nu och låtit Brightkite skicka vidare informationen om var jag befinner mig till Twitter som i sin tur skickat vidare till till min statusrad på Facebook. Det blir dock lite spammigt på Twitter och Facebook att ha det så, tycker jag, så jag provar vidare ett tag till, men uppdateringarna kommer i fortsättningen bara synas på Brightkite och i min FriendFeed.

Andra bloggar om: wordpress, facebook, twitter, jaiku, brightkite, mikrobloggar, friendfeed

Das kind: -”Mamma, mamma, kan vi köpa godis?”
Die Mutter: ”Ja, ja…”
Barnet väljer en Tom & Jerry-påse.
The kid, nästan lite triumferande: – ”Du mamma, tänk om det är gris i?”
The mother: ”Ja, usch, ta bort det.”
L’enfant: ”Äh, jag får väl äta det om JAG vill!? Det är ju jag som betalar!”

Jag tror faktisk att dom köpte påsen ändå…

Andra bloggar om: barn, islam, grisar, godis, humor

På relativt kort tid (med tanke på att jag inte har något minne av att det hänt förr) har jag råkat ut för att helt okända människor knackat mig på axeln utan att vilja något..?

Först hände det när Maris, Anna och jag var på Kent+Håkan Hellström i E-tuna. Jag var helt inställd på att det var Anna eller Maris som skämtade med mig då dom (speciellt Anna) brukar roa sig med att knacka mig på ryggen och spela oskyldig. Jag tittade avsiktligt åt fel håll och sedan åt rätt håll och väntade mig att få se någon av dem stå där. Men oj så förvånad jag blev att se att dom satt kvar på sina platser under trädet en bit bort.

Sen har det hänt på liknande sätt i t-bananan två gånger. Nu senast idag. Jag hade precis åkt ner för rulltrappan till min perrong på T-centralen och möter en klunga med folk som precis gått av ett tåg. Plötsligt känner jag att någon klappar mig rätt bestämt på axeln och vänder mig om för att se vem det är. Men klungan fortsätter av gå som om inget har hänt och alla ser lika skyldiga ut. Men jag kan inte se någon jag känner igen…och går fundersamt vidare.

Vad är det frågan om? Finns det en hej liga med smygaxelklappare? Sluta genast! Det är inget kul. Eller visst klappa mig gärna på axeln men se till att ha ett ärende först!

Andra bloggar om: upplevelser, konstigheter, axelknackningar, konspirationsteorier

Idag var en rätt bra dag på KFG. Jag slängde upp alla jobbsökarlänkar, som Åsa sammanställt, på Google Sites. Det kändes som att det var bättre än den tillfälliga lösningen med länkarna uppsatta på väggen. Egentligen ska ju all information upp på jobbstation.se men den är ju knappt påbörjad om man går efter den version som finns uppe nu. Så det kan ju dröja innan det händer saker där. Till att börja med ska man ju få it-avdelningen att se till att det står rätt nummer till Solnakontoret.

Jag fixade även fler skyltar mer STORA pilar som visar var utskrifterna från kandidatdatorerna står. Det hjälpte inte att det står på 3-4 ställen i vardera datasal och på 3 skyltar i korridoren. Jag borde förstås ha letat fram någon clip-art föreställande en skrivare för det är ju lite för mycket att vänta sig att vuxna, ej dyslektiska, människor ska kunna läsa… Nu höll jag på att säga lite för mycket dessutom. :-X

På lunchen gick vi till ett indiskt ställe och käkade. Under lunchen diskuterades vilka mer exotiska grejer man prövat på att äta… Orm, krokodil, surhaj… Plötsligt utbrister Nina högt ”Jag har ätit bäver!”. Jag och Åsa fick en skrattattack då vi associerade till helt andra saker. Johan som är ny på KFG sa ”jaha, då har vi rett ut den saken redan första veckan.” Roger smålog lite men jag är inte säker på att Latif hängde med. Det hela blev inte mindre lustigt desto fler gånger Nina upprepade det och skulle förklara i vilket sammanhang det var och det tog ett rätt långt tag innan hon kom på varför vi skrattade… ”Ja, jag har i alla fall provat att äta bäver, men jag gillade det inte, så jag kommer inte att prova det igen.”

Nu är det fredag, ja. Ikväll tänkte jag koppla av med en välförtjänt WoW-session. Det har blivit alldeles för lite av den varan de senaste veckorna! Sen får vi se om man orkar vara social i helgen eller om det får vänta till nästa vecka.

Andra bloggar om: mat, bäver, humor, worldofwarcraft, fredagar