Det var en gång en groda som hette Greta. Hon bodde i en liten damm med sina föräldrar och sina syskon. Hon älskade att hoppa runt i vattnet och fånga flugor med sin långa tunga. Hon var en glad och nyfiken groda som ville utforska världen utanför dammen.
En dag såg hon en vacker fjäril som flög över dammen. Hon blev så fascinerad av dess färgglada vingar att hon bestämde sig för att följa efter den. Hon hoppade ut ur dammen och började hoppa efter fjärilen. Hon brydde sig inte om att lyssna på sina föräldrars varningar om att inte gå för långt bort från dammen.
Hon följde fjärilen genom skogen, över ängen och till en stor trädgård. Där såg hon många olika blommor, frukter och grönsaker. Hon tyckte att det var ett underbart ställe och hon ville smaka på allt. Hon hoppade från blomma till blomma och åt nektar. Hon hoppade från frukt till frukt och åt saftiga bitar. Hon hoppade från grönsak till grönsak och åt krispiga skivor.
Hon hade så roligt att hon glömde bort tiden och fjärilen. Hon märkte inte heller att det började bli mörkt och kallt. Hon blev plötsligt rädd och ensam. Hon insåg att hon hade gått vilse och att hon inte visste hur hon skulle hitta tillbaka till dammen. Hon började gråta och ropa på hjälp.
Då hörde hon en vänlig röst som sa: ”Hej, lilla groda. Vad gör du här? Behöver du hjälp?” Hon tittade upp och såg en stor brun hare som stod bredvid henne. Han hade långa öron, fluffig päls och snälla ögon.
”Ja, snälla, hjälp mig”, sa Greta. ”Jag har gått vilse och jag vet inte hur jag ska komma hem till min damm.”
”Var inte ledsen, jag ska hjälpa dig”, sa haren. ”Jag känner till skogen väl och jag kan visa dig vägen till din damm. Men du måste skynda dig, för det är farligt att vara ute på natten. Det finns rovdjur som vill äta dig.”
”Oj, tack så mycket”, sa Greta. ”Du är så snäll och modig.”
”Det var så lite”, sa haren. ”Kom, följ mig.”
Haren tog Greta på sin rygg och började springa genom trädgården, över ängen och genom skogen. Han undvek alla faror på vägen och visade Greta de vackraste platserna han kände till. Han berättade också om sitt liv som hare och om alla hans vänner i skogen.
Greta lyssnade uppmärksamt på hans berättelser och ställde många frågor. Hon lärde sig mycket om naturen och om andra djur. Hon tyckte att haren var den mest spännande och roliga vän hon någonsin hade träffat.
Efter en stund kom de fram till dammen där Gretas familj väntade på henne. De blev så glada att se henne oskadd och tackade haren för att han hade räddat henne. De bjöd in honom att stanna över natten i deras damm.
Haren tackade ja till deras inbjudan och blev deras gäst. Han sov i ett mjukt näste av vass som de hade gjort åt honom. Han åt god mat som de hade delat med sig av. Han lekte med Gretas syskon och lärde dem nya lekar.
Greta var så lycklig att hon hade funnit en ny vän i haren. Hon bestämde sig för att besöka honom ofta i skogen och lära sig mer om hans värld. Hon lovade också att aldrig gå vilse igen utan att berätta för sina föräldrar vart hon gick.
Och så levde de lyckliga i alla sina dagar.
Slut.
Texten är skriven av Bing Chat (powered by ChatGPT) och bilderna är skapade med Bildskaparen i Bing (powered by DALL-E).